Men eftersom Maja mådde bra åkte vi ändå, hon ville gärna tävla och jag var ju supertaggad för det. Uppleva ca 15 års gamla minnen men denna gång tillsammans med mina tjejer. Maja och jag åkte in och hon var med på det som komma skall tills inhoppningen började vid längden. Det blev en lite tokig början för min osäkra fega lilla tjej och det hjälpte inte direkt med att en vuxen kommenterar det till henne. Efter en hel del tårar så valde hon tillslut att vara med om jag sprang och höll henne i handen. Så med tårarna rinnandes höll hon i mitt finger och när det var dags att hoppa så släppte hon mig. Så gjorde vi i de två första omgångarna. 
När det var dags för hennes tredje hopp kände jag att hon nog skulle klara det själv. Hon gick med på det bara jag stod framme vid gropen, vilken lycka!
Efter någon timme var det dags för 60m och det var hon inte alls orolig för. Det var lite konstigt eftersom dom hade pistol och sköt starten med, men det gick jättebra. Kristin stod med henne vid starten och jag stod vi målet, så jag kunde fota när de kom springandes.
Jag är så stolt över min lilla friidrottstjej dom var yngst av alla deltagare och tävlade mot dom som var två år äldre än henne. Så med 1,69m i längd och en tid på 15,56sek på 60m kom hon på en fin 4:e plats (totalt 4 deltagare) och hon var väldigt stolt över sin medalj och att få stå på prispallen tillsammans med Wilma som kom 3:a.
Synd att vi måste vänta till i höst när nästa tävling är... Hilma var så himla ledsen över att inte fått vara med, får fixa vår egna tävling så hon får tävla. Kanske är det någon mer tävling i sommar i närheten som vi kan anmäla henne på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar