Allt som vanligt igen...

Idag var det dags för Hilma att gå till dagis efter 6 veckors ledighet, men nu 3h/dag. Det har nu varit så i en dag och jag kan meddela att det är värdelöst! Det ska bli en utvärdering bland personal och föräldrar om några månader, men jag vet redan vad jag tycker om det.
Maja tyckte också att det var skönt, så pass skönt att hon somnade sittandes i soffan medan jag åt min frukost. 1½h förtidigt egentligen. Det löst sig bra ändå, eftersom hon sov ett monsterpass på eftermiddagen, som hon absolut inte brukar göra.

Så det bästa med att Hilma går på dagis nu igen är när Maja sover så får jag bara sitta själv i soffan eller framför datorn och det är tyst. Det är inget som annars händer här hemma. Efter att ha haft Hilma hemma i 6 veckor och Roine 4 veckor, så ska det nu bli skönt med lite semester=). Skämt och sido, men lite så är det. Att få vara själv en stund, annars har man alltid någon runt sig, om inte på sig (oftast barnen) hela tiden. Sen blir helgerna lite mer speciella igen.

Nu när hösten är på ingång, så kommer mitt lilla shoppingsug smygandes (för det finns inte alltid där, nääää). Det är så mycket som jag vill ha (surprice), men det är inget som min stora (läs tomma) föräldrarlediga plånbok gillar. Så när det inte är något lockande Tvprogram att se på, så fönstershoppar jag på internet. Ibland känns det bättre och ibland är "kassaknappen" och den följande "godkänn din beställning knappen" för lättåtkomlig. Varför finns det så mycket man vill ha till hösten(läs hela tiden) och varför ska det kosta så mycket? Jag har spanat in två saker som iaf ska få flytta in i min garderob inom en snar framtid. Sen får vi inte glömma bort alla fynd som jag hittat den senaste tiden, mest till barnen. Jag har ju sparat pengar genom dom fynden, elller hur är det med det där?
Vad ville jag ha sagt med detta stycke? Kanske försöker jag bara fördriva tiden, så jag inte hittar något nytt jag vill ha=).

Nu ringde mamma så jag avslutar här.