Den här underbara lilla tjejen trodde jag skulle bli lite tuffare än sin fega storasyster, det har känts så under hennes första levnadsår iaf. Nu har en annan sida visats mer och mer (började i vår/sommras)och igår fick jag se en mycket feg lite Maja.
Det började med att Roine fick bära henne till dagis för att hon inte vågade gå på snön. På dagis hade de fått gå in med henne, de kunde inte förstå varför hon inte ville leka med de andra barnen och bara ville stå tätt intill fröken. När vi sen skulle promenera hem från dagis, så gick det att lirka henne en liten bit genom att hon höll i min hand, men det tog stopp efter en kort bit. Hon skulle absolut sitta i vagnen och jag försökte med allt, innan jag tillslut gav upp och hon fick som hon ville. Då är hon kaxig och sitter och vinkar och säger hej då till snön.
Samma visa imorse, jag tyckte hon skulle ha på sig sin vinteroverall och skor. De planerna hade absolut inte hon. Overallen fick jag tillslut på henne, men skofajten vann hon. De fodrade gummistövlarna med sockor duger ett tag till... att det kan vara så läskigt att ta på sig något som en vinteroverall?!
Så när vi gick till dagis så sa hon flera gånger "Maja aj", men nu är du väl inte arg längre, sa jag. Då fick jag svaret "Neeeeeeeee" och så lägger hon huvudet på sned och ler mot mig. Det kändes som hon var fullt medveten om vad som hände för en liten stund sedan hemma i hallen.
Skruttunge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar